Vivalla – från renovering till integration

Sedan 2012 är vi på LG Contracting delaktiga i Skanskas och ÖrebroBostäders strategiska partneringsatsning av renovering av miljonprogramsområdet Vivalla i Örebro. Det är en satsning som handlar lika mycket om att ta hand om fastighetsbeståndet som de boende i området. Social hållbarhet är en del av hjärtefrågan. 

I Vivalla bor det idag cirka 7000 personer som har ett 60-tal olika nationaliteter. Ungefär 75% av de boende har ett annat modersmål än svenska. Vivalla är ett så kallat utanförskapsområde, det vill säga ett område med stor arbetslöshet, många bidragsberoende och svaga skolresultat. Dessutom har Vivalla beskrivits av Polisen som ett av de tretton mest utsatta områdena i Sverige.

Området är i grunden trivsamt med tvåvåningshus, ett populärt sommarbad och många gröna rekreationsytor. Husen är dock slitna, de läcker energi och är i behov av omfattande upprustning. Målet med renoveringsarbetet i Vivalla är att förändra och lyfta dess karaktär till en mer trygg och positiv boendemiljö. Samtidigt ska de boende ges en ökad chans till integration och bättre livskvalitet.

Örebrobostäder, Skanska och Arbetsförmedlingen har gemensamt tagit fram en arbetsmarknadssatsning där arbetslösa i området får möjlighet att göra praktik på projektet enligt en modell som kallas Boendebyggarna.

Foto: Bebyggelse vid Vivalla

Boendebyggarna – en framgångssaga

Vivalla lyfts ofta som en framgångssaga när det kommer till att ta ett helhetsgrepp om renoveringsbehov och socialt utanförskap. Det var det första projekt i Sverige där sociala krav ställdes redan i upphandlingen. Arbetslösa boende skulle få praktisera på projektet hos både byggherre och/eller underentreprenörer och där skaffa sig värdefull erfarenhet som i sin tur kan leda dem vidare på arbetsmarknaden.

Skanska har tagit fram en extern analys över vilka samhällsekonomiska vinster projektet har medfört. Analysen visar att redan efter två år från projektets start är vinsten 11 miljoner kronor, och om man räknar på längre sikt blir vinsten ännu större. Efter fyra år är det 31 miljoner kronor, efter åtta år 63 miljoner kronor och efter 30 år 110 miljoner kronor. Den visar tydligt att kostnader för sociala krav snabbt kan räknas hem.

På Skanskas hemsida finns det fina rapporter som berättar mer om studien, klicka här för att läsa mer. De har även tagit fram en bra och tydlig film som finns tillgänglig på YouTube som berör sociala krav i byggupphandlingar, här är länken till filmen.

Så här har vi arbetat med boendebyggare

Under sju år har vi på LG Contracting varit rörinstallatör i projektet och under hela tiden har vi löpande haft flera praktikanter, boendebyggare. För oss är det viktigt att på bästa sätt kunna erbjuda en praktikplats som både ger en inblick i vårt arbete men som också ger en social kontext. Handledning är a och o för att det ska bli så bra som möjligt för båda parter.

Våra platsansvariga montörer är därför handledare och ett stöd till boendebyggaren, den fasta punkten på företaget och någon de kan vända sig till med frågor.  Det är lika viktigt för alla att praktikperioden blir så fruktsam som möjligt, därför är ansvar, engagemang och vilja att samarbeta nyckelfaktorer. Handledarens roll blir att utforma arbetsuppgifter som passar efter intresse och erfarenhet. Vi är alla stolta över att vi är delaktiga i att hjälpa utsatta människor till en bättre framtid.

Vi har gett människor som lever i utanförskap en möjlighet att få någonting annat än vad de haft tidigare. En möjlighet att få prova ett yrke, knyta kontakter och delta på en byggarbetsplats. Prestigelöst utan fördomar, säger Mattias Hellman projektledare på LG Contracting.

Under åtta veckor praktiserar nu Samer Awad, med rötter i Syrien, som boendebyggare hos oss. Han har erfarenhet från yrket då han tidigare arbetade som rörmontör i sitt hemland. Samer är intresserad av att lära sig både arbetet och det svenska språket. Hans högsta önskan är att få arbeta som rörmontör, förhoppningsvis leder den här praktiken honom vidare till en utbildning inom VVS.

Foto: Samer provar på att hänga avloppsrör i taket.

Vår handledare Henrik Lindgren berättar att samarbetet med Samer har fungerat bra. Han är en mycket engagerad handledare som verkligen anstränger sig och gör det lilla extra för att hjälpa Samer på bästa sätt. Hos oss har Samer fått var delaktig i att byta bottenavlopp till att fästa avloppsrör i taket. Han fortsätter att säga att det är viktigt med att först visa hur arbetsmomentet utförs därefter är det Samers tur att själv prova. En del av momenten som rörmontör liknar det sätt som Samer arbetade på i Syrien, men mycket är nytt. De har en tät dialog med både handledaren på Arbetsförmedlingen och projektledaren för arbetsmarkandssatsningen på Skanska, där de varannan vecka stämmer av hur arbetet fungerar.

Det är ett spännande projekt där vi får vara med och bygga upp allt från grunden. Jag tycker det är roligt att kunna hjälpa människor och ge dem en chans att komma vidare i yrkeslivet, säger Henrik.

Foto: Samer är delaktig i att bygga en ny avloppsgroda.

Detta är ett otroligt roligt hållbarhetsprojekt där nyckeln är att det är tillsammans vi kan göra förändring. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Med en beställare som Öbo som driver och ställer krav på social hållbarhet är det så enkelt för mig som Skanskas projektledare för denna arbetsmarknadssatsning att arbeta med och koordinera dessa frågor.  Arbetsförmedlingen, FUFA och Activa matchar de kandidater som behöver bäst stöd med alla de öppna, lyhörda och positiva entreprenörerna vi har på Skanskas arbetsplats Framtiden kvarter. Det är alla vi tillsammans som skapar detta hållbarhetsinitiativ och arbete med Boendebyggarna. Det viktiga med praktikplatserna är inte kvantitet utan att det är kvalitet i det vi erbjuder och de matchningar av företag och praktikant vi gör. Vi vill bidra till positiv förändring för var och en av de praktikanter vi tar in, säger Helena Bobic AMS-ledare Boendebyggarna Skanska.

Våra lärdomar från Vivallaprojektet har gett oss positiva synergieffekter även i andra projekt som våra filialer är delaktiga i. När det kommer till kommunala och regionala upphandlingar så ingår det nuförtiden ofta sociala kontrakt. Underentreprenörerna ska erbjuda praktikplatser till de som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Eftersom vi stött och blött, diskuterat och analyserat hur vi på bästa sätt kan ta hand om praktikanterna har vi nu ett väl fungerade arbetssätt där just handledarrollen är nyckeln till framgång.

Kort historik om miljonprogramsområde Vivalla

Under efterkrigstiden flyttade fler och fler in till Örebro. Efter andra världskriget slut bodde ungefär 60 000 personer här och bara tjugo år senare hade befolkningen ökat betydligt. Det innebar såklart en brist på bostäder. Många längtade efter moderna lägenheter med större ytor och bekvämligheter som varmvatten och sopnedkast.

Mellan 1967 och 1970 byggdes det i raketfart cirka 2600 lägenheter i den nya stadsdelen Vivalla. De flesta lägenheterna bestod av två- och tre rum och kök. Genom att bygga husen i en lägre skala blev upplevelsen av den nya stadsdelen en ”låghusstad”. Området blev populärt och det var då ett praktiskt och trivsamt boende.

Foto: Det första färdigbygga huset, 1967, i Vivalla. Källa Örebro Läns museum

Foto: Översiktsbild från 1968 över Vivalla, källa Örebro Läns museum.

Nutidens Vivalla

Under senare år är situationen i Vivalla mer dyster. Fastighetsbeståndet är slitet och istället för ett område dit många gärna flyttar har det övergått till att vara ett segregerat bostadsområde med hög arbetslöshet. Brottsstatistiken har skjutit i höjden och Vivallas rykte har varit betydligt sämre än övriga områden i Örebro. Däremot är de flesta som bor i Vivalla stolta över sin stadsdel och bor gärna kvar.

Foton: Nutid - lägenheter i stort behov av renovering.

Renoveringsarbete i etapper

Vivalla är ett mycket stort område och när det kommer till själva renoveringsarbetet så har Örebrobostäder och Skanska delat upp det i olika deletapper. Arbetet startade med Mitt gröna kvarter, därefter genomfördes Bevarandekvarteret, Hjärstaskogen och nu arbetar vi med Framtidens kvarter.  Sammantaget har renoveringsarbetet och den ökade sysselsättningsgraden hos de boende lett till ökad trivsel och minskad mängd anmälda brott.

Kort om vårt arbete vid de olika etapperna:

• Mitt gröna kvarter. Den första renoveringen i projektet. Här utfördes en totalrenovering där nästa allt i lägenheterna togs bort kvar blev nästan bara skalet. Man arbetade med olika energilösningar för de olika husen där ett av alternativen var borrade borrhål där uteluften förvärmes med borrhålet, ett annat var fjärrvärme.
• Bevarande kvarteret. Det är många miljonprogramsområden som totalrenoveras vilket medför att de historiska spåren av den tidens byggnadssätt helt försvinner. Bebyggelsen i Vivalla är en del av vår kulturhistoria och viktigt att bevara för eftervärlden. Vid renoveringsarbetet av Bevarandekvarteret bevarades därför så mycket som möjligt av originaldetaljerna. För oss innebar det att vi endast drog om kulverten till husen, satte in nya ventiler för bättre injustering samt bytte radiatorventiler.
• Hjärstaskogen Under denna etapp undersöktes vad som var ekonomiskt hållbart att genomföra, vilka lösningar var värda att göra? Det resulterade i att den totalrenovering som utfördes i Mitt gröna kvarter inte var aktuell. För oss handlade renovering i denna etapp, istället om att byta värmesystem i husen samt nya vatten och- avloppsledningar. Även badrummen fick en uppfräschning. Vi gjorde också mindre undercentraler som tog färre system.
• Framtidens kvarter. I denna etapp har vi tagit lärdom av tidigare projekt och i vårt arbete fokuserar vi på värme, badrum och undercentraler.

Foton: Här renoveras det för fullt.